I förmiddags tog jag bilen upp till Änggården för en stilla promenad i solen. Jag är fortfarande inte frisk utan tänkte ta det väldigt soft! Jag & F har ett litet favvo ställe, där vi brukar sitta och gömma kottar och söka efter godis.

Vi gick dit och satt och njöt av solen, när jag plötsligt vänder mig om och ser hur det pyr i backen bara några meter ifrån oss. Usch, tänkte jag och ställde mig upp för att undersöka närmare. Visst, det hade tagit eld i den torra ljungen! Jag tittade mig om och som tur är kommer det en tjej (med hund) som undrar vad som händer... Vi måste nog försöka släcka säger jag och binder F vid ett träd. Vi inser ganska snart att våra skor (converse) inte skulle fixa detta, utan beslutar att ringa räddningstjänsten, eftersom elden sprider sig så fort.

Här är det ganska svårt att ta sig fram för att inte säga omöjligt med brandbil, därför ville brandmännen att vi skulle möta dom vid industriområdet, nedanför Änggården. Pust tänkte jag och vi började halvspringa nerför berget för att möta räddarna. När vi sedan visar/förklarar vägen drar dom iväg på en fyrhjuling  a la motorcross. Vi tar oss upp för berget igen för att se utvecklingen och för att se om dom hittar platsen där det brinner. Elden har då spridit sig rejält och tagit fasta i granar och björkar och området står i lågor.

Det såg riktigt otäckt ut & vad snabbt det går! Vi blev lite omtöcknade medans räddarna tog det med ro och jobbade på.

Efter en stund fanns inget mer att göra utan att ta sig nedför ännu en gång  till parkeringen och bilen. Det blev inte så mycket av den där lugna promenaden, nu luktar jag istället rök och är helt utpumpad! Men dagens goda gärning är gjord! Lägger mig nog en stund nu : ) 

Här står vi hundägare och ringer brandkåren.

Finns bara en sak att säga, sådan matte sådan hund! Jag visste att vi hade nått mer gemensamt än agilityn, nämligen SKOR!

Felix fullkomligt älskar stora bollar, när vi går på promenad är han fenomenal på att hitta dessa. Jag kan inte räkna alla bollar som flyttat hem till oss.Jag får erkänna, vi är skyldiga, vi är bolltjuvar! 

Det är ju riktigt skönt vårväder här på västkusten, om jag ändå inte hade legat i halsfluss hade jag oxå kunnat njuta av det fina vädret! Folk runt omkring mig har hängt av sig vinterjackan, sitter å solar och engångsgrillar korv.

Jag själv proppade i mig alvedon och penicillin och körde snuvig iväg till Alfa för att ha tredje Rally tillfället. Vi var ute (såklart) och hade svängövningar iform av banor. Vi hade gemensam banvandring och genomgång av var & hur "momentet/skylten" skall genomföras, det är inte lätt att hålla reda på som ny. När en deltagare gick banan fick de andra öva på slalom och front-skyltarna. Några hade svårt att få kontakt med sina hundar eftersom gräsmattan vi var på oftast används som rastplats, så det blev extra fokus på kontakt med hunden. Det är så lätt att ta till kopplet med ett extra ryck  istället för att locka med sig hunden. Men vad bra det går om man inte ger sig, det gäller bara att vara roligare än de dansande löven och de goa lukterna.

Efter avslutad kurs tog vi tillfället i akt och tränade slalomingångar. F kan inte alltid hitta rätt ingång...hm..har nog gott för snabbt fram eller inte tränat detta ordentligt. Sen är det nått som har hänt med långa tunneln....nu har F stannat i den vid de två sista träningarna och vägrat komma ut. Jag tror att det bor nån snygg tjej därinne eller så ligger det massor av gott godis där eller nått annat konstigt? Jag blir lika sur varje gång och F ser jätte lycklig & förvånad ut när han väl bestämmer sig för att fortsätta banan. Jag kan inte påstå att jag alltid begriper mig på denna kille.

På väg hem idag, när jag och vännen min hämtat hundarna (Ronja & Felix) gick vi en promenad genom Slottis. På stora gräsmattan i Azaleadalen var det en kvinna som hade hundkurs, så vi satte oss ner för att titta och passivitetsträna hundarna.

Jag fick sån deja vu känsla efter att ha tittat en stund och kom på att för tio år sedan gick jag exakt samma kurs med Dogge. Denna lydnadsklass 1 kurs var helt kass (som jag kommer ihåg), jag minns att Dogge var helt ointresserad och det var ju inte konstigt eftersom det tragglades linförighet i 30 min.....jag gick aldrig färdigt denna kurs eftersom vi aldrig trivdes.

Nu fick jag se hur det var... det rycktes i koppel och de stackars hundarna var helt chanslösa i detta helvete. Hon var som en kvinnlig J.S En gråhårig tanta som stod och skrek halt och framåt marsch! En utav övningarna var att deltagarna (10 st) skulle gå sicksack mellan varandra, säg mig vad lär sig en hund genom att bli dragen i halsbandet på två ben mellan de andra? Inte ett skit...vad skulle det va bra för? Det skulle kunna vara en god övning om man gör den på rätt sätt! Inte en enda utav kursdeltagarna hade speciellt bra kontakt med sin hund, ingen hade godis, vi hörde heller inget beröm!

Fy, det var riktigt tråkigt att se....gamla förlegade metoder! Jag förstår hundarna och deras tristess.

Jag hade sån lust att springa in på "plan" och avbryta den så kallade träningen! F..n man borde anmäla sånt!  

F i sitt esse som valp, alltid full av bus och på nya upptåg. Han var en  galen liten krabat med sylvassa tänder som hängde i haserna på mig.

Valpar är ju otroligt söta men kan vara sååå jobbiga! Det är skönt att den tiden är över, nu har jag istället en klok, tillgiven herre vid min sida : ) 

Vilken härlig hunddag det blev idag! Det började bra med Rallyt på Alfa, kursupplägget denna gång var fyra stationer med två skyltar i varje. Deltagarna blev indelade i mindre grupper och fick träna på olika "moment", sen satte vi ihop alla åtta skyltar till en U-bana. Git avslutade med några tips och kloka ord för att få lite bättre följsamhet på hundarna. Git fick oxå illustrera hur det kan låta när du "pratar" och berömmer din hund, något att tänka på tills nästa gång var att "inte vara så svensk".

F och jag stannade kvar efter avslutad kurs och körde agilityträning i stora hallen. Vi tränade kontaktfält i fart, självständighet i slalom och ut träning.

Vi fick oxå till det med den nya röda roliga pipleksaken som kastades kors och tvärs i hallen, tur att jag var där själv! Väl hemma igen gick vi en långpromenad ner till röda sten i sällskap med Udo och Cartman. Sen somnade F gott bakom soffan och snarkade högt!

Det är lika äckligt som det låter! Nu har jag precis plockat årets första fästing och F hade två till som kröp omkring på nosen...jag som precis skullle pussa lillen, som tur var tittade jag lite extra! Det finns  ingensomhelst nytta med dessa skadedjur, vad jag vet? Kan väl inte tänkas att nått annat djur skulle tycka om dessa kryp, som måltid, menar jag?

Det blev att leta fram fästingmedel och illa kvickt sätta på Frontline på värddjuret!

Åååå måste passa på att tacka dig som uppfann fästingplockaren : )

Kvällspromenad i skärgården! 

Frolicpaus med utsikt över havet!